Somliga går i trasiga skor

Vårt uppdrag i Stara Zagora, som jag skrev om i tidigare inlägg, visade sig bestå i att leverera mat till grannens dotter, inte leverera dottern till sin moder.
Nåja, det var väl kanske trevligt för tösen att träffa sin mor, och få 1½ dag oplanerad ledighet från skolan.



Efter en halvdags juridiskt krångel bytte bilen ägare, detta måste självklart firas på den lokala krogen i Ichera, rakia är inte dyrt och man får vad man betalar för, speciellt dagen efter...

Följande morgon levererade vi den av misstag kidnappade dottern till busstationen med två kassar mat och begav oss ut på nya äventyr. Dagens mål var att till slut besöka Buzludzhamonumentet.

Monumentet ligger på berget Buzludzha (1441 m. Öh.) i Balkanbergen.

Det uppfördes till 90-årsdagen av Buzludzha kongressen, där det Bulgariska socialdemokratiska arbetarpartiet, föregångaren till

det Bulgariska kommunistpartiet, grundades av bland andra Dimitar Blagoev.

16 miljoner Leva samlades in via såväl frivilliga som statliga bidrag till byggandet av monumentet. Ca 14 miljoner Leva (7 milj. €) gick åt till bygget. Resten gick till byggandet av tre förskolor.

Det tog de militära byggenheterna nästan sju år att färdigställa monumentet.

Sammanlagt deltog mer än 6000 arbetare och experter i bygget.

Mer än 20 ledande Bulgariska artister, arbetade i 18 månader för att slutföra inredningen.

Verser av "Internationalen" och "Arbetarnas mars" var inskrivet på ingången till monumentet.

 

Monumentet invigdes 1981 av Todor Zjivkov.

I ett hål som medvetet lämnats kvar i byggnadens vägg lade han en glasflaska innehållande ett budskap till kommande generationer som förklarar den historiska betydelsen av Buzludzha.

Den 10 november 1989 avgick Zjivkov efter 35 år vid makten.

Omedelbart efteråt beordrade politbyrån att hans porträtt skulle tas bort från monumentet.

1991 överlämnades monumentet, som fortfarande tillhörde kommunistpartiet, till staten varefter det övergavs, plundrades och lämnades till sitt öde.

Det mesta av värde har tagits från monumentet, koppar, glas, mosaik och annat som kunnat säljas.

Folk sköt t.o.m prick på de stora stjärnorna eftersom ryktet sa att de var gjorda av rubiner.

Interiören var delvis täckt av marmor.

Trapphusen var dekorerade med Rött katedralglas.

I den 15 meter höga stora salen, fanns en 500 kvm stor fresc med porträtt av Marx, Engels, Lenin och den Bulgariska kommunistledaren Todor Zjivkov.

Kupolen i strukturen var täckt med trettio ton koppar. De två 12 meter stora stjärnorna av rött ​​glas var inbyggda på toppen av det 70 meter höga tornet som symboliserar en vajande kommunistisk flagga. Buzludzhas stjärnor gjordes i Sovjetunionen, och de är tre gånger större än de i Kreml.

 




 

Vi passade även på att ta en tur till Micks svärfar Stefan i Guliamo Dryanovo inte långt därifrån.


Stefan bjöd på en utsökt sjcumbe.

Mitt intryck är att de olika etniska grupperna vanligtvis inte bor i samma by, man kan ofta se två eller tre byar ganska så nära varandra, en bulgarisk kristen by, en "zigenarby" och allt som oftast en turkisk muslimsk by.
Den romska tredjedelen av Bulgariens befolkning behandlas vanligtvis mycket illa.

Grannbyn Gradets har officiellt 6000 innevånare, strikt uppdelade i två etniska grupper på vardera sidan ån som delar byn. Den västra sidan bebos av bulgarer och den östra av romer, Bulgarer i byn undviker kontakt med den romska sidan, en man vi talade med sade sig inte veta ens om det finns någon bar "på andra sidan" trots att han bara bor några hundra meter därifrån. Mick vet av erfarenhet att det finns barer på den romska sidan av byn.

Det är dock inte bara  mellan de olika etniska grupperna skillnaderna är stora, de sociala klyftorna mellan rika och fattiga är enorma.
I byn Ichera, där Mick har sitt hus, köper rika människor hus som de rustar upp för stora (svarta?) pengar, intill bor de bofasta bybor som som inte har råd att flytta i fallfärdiga ruckel utan el. De lever på vad de kan odla i trädgården och det de kan tjäna under sommaren när förbipasserande semesterfirare och de rika fastighetsägarna kommer på besök. En och annan kan tjäna några Leva på att se efter de fina villorna när ägarna själva inte är där.